Susano AB strävar efter att genomföra utredningar på ett professionellt och etiskt korrekt sätt. Vi följer därför etiska riktlinjer för medicinska oberoende utredningar vilket beskrivs enligt nedan:
Susanos värdegrund bygger på tanken om alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion och socioekonomisk status. Arbete och sysselsättning är för oss ett centralt begrepp utifrån tanken om delaktighet och solidaritet i samhället.
För oss är värdegrunden mycket viktigt i den kontexten som vi bedriver vår verksamhet. Susanos verksamhet är en del i det samhälle vi verkar inom, där t ex de medicinska utredningar som vi bedriver kan få omfattande konsekvenser för de som blir föremål för utredningen. En försäkringsmedicinsk utredning kan innebära att utredarnas bedömning skiljer sig från den försäkrades. Det ställer krav på våra utredare att kunna förklara och beskriver orsakerna till bedömningen och ställer krav på att utredarna bedriver utredningen professionellt och inte låter sig påverkas av andra faktorer än de medicinska som uppdraget anger.
Ett besök hos oss skall alltid vara belysande och klargörande även om det nödvändigtvis inte innebär att vi har möjligheten att lösa den svåra situation som besökaren befinner sig i.
Susano AB följer de etiska riktlinjer som gäller enligt styrelsen för Amerikanska oberoende medicinska bedömare; Guidelines of conduct: som är anpassade efter svenska förhållanden, vilket presenterats i läkartidningen.
Varje läkare och teammedlem som arbetar som oberoende medicinsk bedömare förväntas följa dessa riktlinjer för uppförande och skall:
Våra läkare arbetar kontinuerligt för att säkerställa de etiska riktlinjerna och har publicerat en artikel i ämnet på Läkartidningen: ”Sverige behöver riktlinjer för medicinska oberoende bedömningar”.
Susano AB följer kvalitets standarden ISO 26000. Standarden innehåller sju grundprinciper som ska genomsyra det sociala ansvarsarbetet:
ISO 26000 innehåller sju konkreta sakfrågor där Susano AB har valt att fokusera på.
ISO 26000 – en internationell standard för socialt ansvarstagande. Den bygger på sju grundläggande principer som tillsammans definierar begreppet socialt ansvarstagande.
Enkelt uttryckt beskriver ISO 26000 vad ett företag eller organisation kan göra för att bidra till en hållbar framtid. ISO 26000 kan användas i både offentlig och privat sektor. Standarden innehåller endast frivilliga riktlinjer (inga regler) och leder därför inte till någon certifiering.
Riktlinjer för socialt ansvar:
• Koncept, termer och definitioner
• Bakgrund, trender och utmärkande drag
• Principer och rutiner
• Kärnområden och frågeställningar
• Integrering, genomförande och främjande av socialt, ansvarsfullt beteende i hela din organisation, i form av policy och rutiner, inom ditt branschområde
• Identifiering av och samverkan med intressenter
• Spridning av information om åtaganden, prestationer och annat i samband med socialt ansvar.
Behovet av att ISO skulle arbeta ut en standard för socialt ansvarstagande nämndes för första gången 2001 av kommittén för konsumentpolitik, ISO/COPOLCO.
Under 2003 skapade intressenterna i ISO en särskild grupp för socialt ansvarstagande. Den inrättades av ISO:s tekniska kommitté, TMB, och gruppen gjorde en omfattande inventering av initiativ och frågeställningar i samband med socialt ansvarstagande över hela världen.
2004 genomförde ISO en internationell konferens med olika intressenter om ISO skulle börja arbeta med socialt ansvarstagande eller inte. De positiva rekommendationerna från konferensen ledde till att de i slutet av 2004 inrättade en arbetsgrupp om socialt ansvar, ISO/WG SR, för att utveckla standarden, ISO 26000.
Av alla grupper, som någonsin tillsatts för att utveckla en ISO-standard, hade ISO/WG SR den största och bredaste medlemsbasen med intressenter som var representerade. Dessa verkade inom: industri, myndigheter, arbetsmarknad, konsumenter, icke statliga organisationer, tjänster, support, forskning etc.